Gjuteriet besöker Ebbamåla Bruk en kväll i juli för att uppleva en av de årliga Järnnätterna. En kväll då ugnarna tänds upp, maskinerna startas och middag avnjuts av gästerna mitt i den mekaniska verkstaden, som står likadan som den gjorde runt slutet av 1970-talet då gjuteriet lades ner. Dessvärre får vi beskedet strax innan vi anländer till Ebbamåla Bruk, att Järnnatten är inställd på grund av tömda vattenbrunnar. Besvikelsen lägger sig dock så fort vi faktiskt anländer till bruket och får en spännande rundvisning bland de fantastiska byggnaderna.
TEXT: LOTTA LARSBY
FOTO: DAVID ELG
Mitt i Blekinges skogsbygd vid Mörrumsån ligger Ebbamåla Bruk som grundades år 1886. Brukets byggnader är välbevarade och bedrivs idag som museum, café och B&B av det danska paret Laura Schlie Malmgren och Claes Malmgren.Laura och Claes tog över bruket förra året i mars, och bor sedan april i år på heltid i den gamla ingenjörsbostaden på bruket.
Vad som var tänkt som en sommarbostad, blev fort ett heltidsarbete. Paret lämnade tillsammans med sina tre barn ett hektiskt liv i Köpenhamn bakom sig för att ägna sig fullt ut åt att bevara det stycke svensk industrihistoria som Ebbamåla Bruk står för.
Det var när Covid-19 stängde Köpenhamn och barnen fick gå i skolan hemifrån som Laura och Claes tog beslutet, som legat och grott under vinterhalvåret. Att, liksom de första ägarna av bruket, emigrera till ett annat land och starta en ny sorts liv. Claes har ända sedan han var liten intresserat sig för fiske och varje år besökt Mörrumsån för att ägna sig åt sin hobby. Tidigare hade familjen en stuga en bit ifrån Ebbamåla Bruk, men med tre barn blev stugan för liten. De hade många gånger passerat bruket på sina skogspromenader och var nyfikna på byggnaderna. När så fastigheterna blev till salu, var Laura och Claes genast spekulanter. Laura berättar att de tidigare ägarna var angelägna om att någon med passion för platsen skulle ta över bruket och brist på passion kan inte någon påstå att Laura och Claes har. De känner stort ansvar för att bevara och ta hand om platsen.
Laura visar oss runt bland byggnaderna parallellt med att Claes ger en grupp nyfikna besökare en guidad tur och berättar allt han hunnit lära sig om bruket och dess historia. Laura berättar att de vill låta så många som möjligt uppleva den historiska platsen.
– Claes är den som brukar hålla de guidade turerna. Sedan vi kom hit har han läst, efterforskat och bett ortsborna att berätta om bruket. Han vill kunna besvara alla frågor från våra gäster. Claes har tidigare arbetat med att restaurera gamla byggnader i Köpenhamn och drev innan flytten till Ebbamåla Bruk ett företag i Köpenhamn som specialiserade sig på inomhusklimat. Här på bruket får han nytta av sin händighet och har fått alla maskiner, utom en, i den gamla mekaniska verkstaden att fungera igen. Laura arbetade som konsult inom socialt arbete och hade tidigare ingen erfarenhet av att arbeta inom turistnäring.
Vad som var tänkt som en sommarbostad, blev fort ett heltidsarbete. Paret lämnade tillsammans med sina tre barn ett hektiskt liv i Köpenhamn bakom sig för att ägna sig fullt ut åt att bevara det stycke svensk industrihistoria som Ebbamåla Bruk står för.
Det var när Covid-19 stängde Köpenhamn och barnen fick gå i skolan hemifrån som Laura och Claes tog beslutet, som legat och grott under vinterhalvåret. Att, liksom de första ägarna av bruket, emigrera till ett annat land och starta en ny sorts liv. Claes har ända sedan han var liten intresserat sig för fiske och varje år besökt Mörrumsån för att ägna sig åt sin hobby. Tidigare hade familjen en stuga en bit ifrån Ebbamåla Bruk, men med tre barn blev stugan för liten. De hade många gånger passerat bruket på sina skogspromenader och var nyfikna på byggnaderna. När så fastigheterna blev till salu, var Laura och Claes genast spekulanter. Laura berättar att de tidigare ägarna var angelägna om att någon med passion för platsen skulle ta över bruket och brist på passion kan inte någon påstå att Laura och Claes har. De känner stort ansvar för att bevara och ta hand om platsen.
Laura visar oss runt bland byggnaderna parallellt med att Claes ger en grupp nyfikna besökare en guidad tur och berättar allt han hunnit lära sig om bruket och dess historia. Laura berättar att de vill låta så många som möjligt uppleva den historiska platsen.
– Claes är den som brukar hålla de guidade turerna. Sedan vi kom hit har han läst, efterforskat och bett ortsborna att berätta om bruket. Han vill kunna besvara alla frågor från våra gäster. Claes har tidigare arbetat med att restaurera gamla byggnader i Köpenhamn och drev innan flytten till Ebbamåla Bruk ett företag i Köpenhamn som specialiserade sig på inomhusklimat. Här på bruket får han nytta av sin händighet och har fått alla maskiner, utom en, i den gamla mekaniska verkstaden att fungera igen. Laura arbetade som konsult inom socialt arbete och hade tidigare ingen erfarenhet av att arbeta inom turistnäring.
PÅ BRUKET FINNS även smeden Jonas Johnsson som driver Isa-smedjan. Förra sommaren i augusti var Jonas på brukets café och åt glass med sin familj. Då började han tala med Claes och Laura och berätta om sin smedja som han då drev hemifrån garaget i Kyrkhult, en grannby till Ebbamåla Bruk. Därefter gick det fort, dagen efter glassfikan flyttade Jonas in i den gamla smedjan på bruket med sitt företag.
– Det var i princip bara att flytta rakt in i smedjan, jag behövde bara komplettera med lite av mina egna verktyg för att kunna köra igång här.
Jonas tillverkar i första hand köksknivar av mycket hög kvalitet, som han sedan levererar över hela världen. Han har gjort sig ett namn genom att vara aktiv på Instagram och i “köksnördsforum” och är nu fullbokad med beställningar hela 2020.
– Det var i princip bara att flytta rakt in i smedjan, jag behövde bara komplettera med lite av mina egna verktyg för att kunna köra igång här.
Jonas tillverkar i första hand köksknivar av mycket hög kvalitet, som han sedan levererar över hela världen. Han har gjort sig ett namn genom att vara aktiv på Instagram och i “köksnördsforum” och är nu fullbokad med beställningar hela 2020.
BRUKET GRUNDADES AV de äkta makarna August Bengtsson Sandberg och Johanna Johannesdotter i slutet av 1800-talet.August kom från en gjutarsläkt och titulerades gjutare vid Häryds Masugn i Gnosjö, där han även träffade Johanna. I mitten av 1800-talet valde August och Johanna liksom många andra svenskar, att utvandra till Amerika. Hur de levde i Amerika finns det sparsamt med dokumentation från, men Laura berättar att de bodde i Connecticut och att de troligen samlade på sig kunskap i ungefär tio år från Nordamerikanska gjuterier och tog med sig denna kunskap hem till Blekinge, där de alltså grundade Ebbamåla Bruk.
ATT STIGA IN i gjuteriet och den mekaniska verkstaden känns som att stiga in i en svunnen tid. 1966 gjordes den sista gjutningen åt dåvarande ägare Östen Sandberg. Därefter drev Östens dotter Ebba visserligen vidare bruket, men i mindre omfattning, fram till någon gång på 1970-talet. Ebba var den femte och sista generationen i familjen som drev bruket. Längs taket i verkstaden, som på tiden när den byggdes var oerhört modern tack vare sina stora takfönster, snurrar en remdrift som driver alla maskinerna. Den drevs ursprungligen av det vattenverk som står vid ån nedanför byggnaderna. Just som Claes avslutar sin guidade tur hör vi honom tala med en av de besökande gästerna om just hydrauliken i vattenverket. Det visar sig att det är Anders Uleskog från Uleskogs Hydraulik och Service AB utanför Tingsryd. Han har varit med och bytt kullager i den gamla hydrauliken under tiden bruket fortfarande var aktivt. Anders berättar att det var ett av de största remhjul han någonsin sett och att han fortfarande minns sin förvåning över att det var gjutet i ett enda stycke. Hjulet hade sedan delats i två delar för att kunna monteras och han frågar sig än idag hur de hade lyckats med ett så pass stort gjutgods på den tiden.
DEN VACKRA TEGELBYGGNADEN från 1901 som inrymmer gjuteriet står kvar på platsen. Den huvudsakliga tillverkningen på bruket bestod av delar till stärkelsefabriker och träullshyvlar. I lagerbyggnader intill finns i princip alla de trämodeller som används under brukets tid kvar, det är hundratals, om inte tusentals, formar av alla dess slag och storlekar. Golvet i gjuteriet är täckt med sotig gammal gjutsand från oändligt många gjutningar och på arbetsbänkarna finns mängder av gamla verktyg kvar. Och ibland gjuts det till och med på platsen. Claes, som tidigare inte visste mycket om gjuteri har lärt sig att gjuta i brons och gjuter utmärkelser, plaketter och liknande.
NÅGOT SOM FÅR bruket att sticka ut, är att alla de gamla byggnaderna står kvar. Eftersom bruket inte ligger i en tätort finns det knappt några moderna byggnader i närheten. Det förstärker den historiska känslan och hjälper till att berätta ortshistorien om både de mer och mindre bemedlade människorna som levde där. Som mest arbetade runt 45 personer på bruket, vilket innebär att bruket på den tiden var en stor arbetsplats. Laura berättar att de får många studiebesök från företag och inte minst besök från olika aktiva gjuterier. Hon berättar att många uppskattar att se likheterna med hur gjuteriet fungerade förr, med hur det fungerar idag. Tillvägagångssätten är i grunden desamma även om tekniken utvecklats. Nu har Laura och Claes oändligt med visioner om att reparera, bevara och utveckla Ebbamåla Bruk som destination. Järnnatten planerar de att återigen arrangera nästa sommar och de ser fram emot att få fortsätta visa upp sitt nya hem för många fler besökare framöver.//
EBBAMÅLA BRUK
• Grundades 1886 av August Bengtsson Sandberg och Johanna Johannesdotter
• Ligger i Kyrkhult i Blekinge län
• Huvudsakliga tillverkningen var delar till stärkelsefabriker och träullshyvlar
• I drift till 1966
• Drivs idag av Laura Schlie Malmgren och Claes Malmgren som museum, café och B&B
• Varje sommar arrangeras “Järnnätter” då ugnarna åter tänds upp och middag avnjuts i den gamla verkstaden
