Giesserei 10 oktober 2026. Översättning Sten Farre, RISE
En studie från forskningsnätverket CirculaTUM vid Tekniska universitetet i München (TUM) drar slutsatsen att EU:s nuvarande regelverk för bedömning av koldioxidutsläpp från personbilar missar att ta hänsyn till betydande utsläppskällor. Forskarna föreslår i stället en regleringsstandard som baseras på ett livscykelperspektiv.
Författarna konstaterar att EU:s koldioxidreglering bedömer fordons klimatpåverkan enbart utifrån utsläpp från avgasröret. Utsläpp som uppstår vid fordonstillverkning, vid produktion av el för drift, eller som härrör från fossilt kol som inte återvinns, omfattas inte av förordning (EU) 2019/631.
”Den mest allvarliga ekonomiska och ekologiska bristen i detta tillvägagångssätt är att Europeiska kommissionens regelverk uteslutande fokuserar på koldioxidutsläpp från avgaser”, säger Johannes Fottner. Enligt detta synsätt betraktas batteridrivna elfordon som klimatneutrala, samtidigt som insatser inom industrin, såsom användningen av fossilfritt stål eller införandet av en cirkulär ekonomi, inte honoreras.
Enligt analyserna minskar batteridrivna elfordon utsläppen över hela livscykeln med i genomsnitt 41 procent. I de undersökta scenarierna varierar utfallet från en minskning på 89 procent till en ökning av utsläppen med 21 procent, jämfört med fordon utrustade med förbränningsmotorer. Studien noterar samtidigt att Europeiska kommissionen betraktar rena batteridrivna elfordon som klimatneutrala.
Studie visar att målen kommer att missas med över 100 miljoner ton
Enligt universitetet bygger vitboken på 19 studier som omfattar 47 modellerade scenarier. Forskarna föreslår en livscykelbaserad standard som tar hänsyn till alla verifierbara bidrag till att minska utsläpp från fossila bränslen. Exempel som nämns är investeringar i stål med nära nollutsläpp av koldioxid, minskade utsläpp vid batteritillverkning samt återvinning av kritiska råmaterial. I dagsläget återspeglas inte sådana åtgärder i de mätetal som används inom ramen för gällande regelverk.
Tekniska universitetet i München (TUM) uppskattar att personbilssektorn, genom den utbyggnad av elektromobilitet som EU förespråkar, skulle kunna minska koldioxidutsläppen med cirka 80 miljoner ton fram till 2030. För att nå EU:s mål krävs dock en minskning på omkring 188 miljoner ton. Prognoser visar att fordon med förbränningsmotorer år 2030 fortfarande kommer att utgöra 78 procent av fordonsparken.
Reformen av förordning (EU) 2019/631 ingår i det ”fordonspaket” som Europeiska kommissionen presenterade i december 2025. En omröstning i Europaparlamentets plenum är planerad till den 23 november 2026. Studien påpekar att det nuvarande fordonspaketet – med sina tillgodoräknanden för stål och bränslen – som mest täcker tio procent av den koldioxidminskning som en tillverkare är skyldig att uppnå.
En sammanfattning av rapportens huvudpunkter:
- Rena batteridrivna elfordon minskar koldioxidutsläppen med i genomsnitt endast 41 procent jämfört med fordon utrustade med förbränningsmotor. Europeiska kommissionen klassar dem dock som 100 procent klimatneutrala.
- Anledningen är att EU-förordning 2019/631 beräknar koldioxidutsläpp enbart utifrån utsläpp från avgasröret. Fossilt kol som frigörs vid fordonstillverkningen, uppstår genom den el som används vid drift, eller går förlorat i återvinningsprocessen, inkluderas inte i denna förordning.
- På grund av denna brist i regelverket finns det ingen mekanism för att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som uppnås genom användning av mer miljövänliga material eller energikällor. Detta är betydande, då prognoser visar att – med tanke på den nuvarande takten i EU:s omställning till elektromobilitet – målet att minska koldioxidutsläppen från personbilar med 188 miljoner ton fram till 2030 kommer att missas med mer än 100 miljoner ton. Dessutom förväntas fordon med förbränningsmotorer fortfarande utgöra 78 procent av den totala fordonsparken vid den tidpunkten (Tang m.fl., 2023).
- Forskarna föreslår därför en livscykelbaserad standard för beräkning av minskningen i fossilt påverkan.
Hela rapporten som är på engelska kan hämtas HÄR
