Smarta MetalLyftet anordnar seminarium i Huskvarna

0
411

Smarta MetalLyftet är ett initiativ av Swerea SWECAST tillsammans med Rise Acreo, SKF, Husqvarna och finansieras av Vinova. Under hösten hålls tre workshops med syftet att diskutera, innovera, planera och sprida kunskap på ämnet om hur det i ett trots allt närstående framtid kan gå att revolutionera gjuteribranchen genom att förse gjutgods med spår och mätbar teknik. En revolution som kan skapa nya värden, produkter, affärsmöjligheter och bättre hållbarhet.

Dagens seminarium och workshop äger rum i Husqvarnas gamla smedja. Det är lätt att tro att dagens diskussioner om smart gjutgods är rena framtids-fantasin, men Smart Gjutgods appliceras redan idag på marknaden. De som deltar idag välkomnas att besöka även de två kommande mötena men anmälan är öppen för alla som kan bidra till spjutspets-projektet av sensorik och digitalisering av gjuten metall och framtidens digitaliserade industri. Gjutna komponenter används överallt, med smart teknik kan vi underlätta arbetet genom i princip alla led och därmed se enorma samhälls och miljönyttor. Raul Carlsson arbetar på Swerea SWECAST och är projektledare för Smarta Metallyftet. Initiativet bygger på att deltagarna får och delar med sig av sina erfarenheter i att utveckla metallkomponenter med sensorsystem, spårbar identitet, artificiell intelligens och digitala tvillingar.

Bland dagens deltagare hittar vi en blandad skara intresserade från både näringsliv och den akademiska världen. Programmet för dagen är fullspäckat av korta föreläsningar, med utrymme mellan för så kallade “Beehive” diskussioner, där deltagarna i mindre grupper får spela Innovations-”bingo” för att utmana sig själva och varandra i innovativa idéer gällande ämnets nyttor och tillämpningar. Den nya teknologin kommer att förse produkter vi aldrig tidigare inkluderat i begreppet artificiell intelligens med uppkopplingsmöjligheter. Smart metall med andra ord, eller Ind-tech (industri-teknologi), som Niklas Olsson från MITC lite skämtsamt beskriver det. Nina EDH Mirzaei från Jönköping Univesitet berättar att hon egentligen har ganska lite kunskap om gjuteribranchen, men gärna ser att den innovation som diskuteras idag, även diskuteras runt om i landets skolor. Trots att själva idén med smart gjutgods är relativt enkel, billig och lämpar sig för serieproduktion har idén ofta möts med skepsis och setts som en radikal vision. Att integrera sensorer i metall har sina utmaningar, att integrera redan i gjutningsprocessen kan vara svårt eftersom det under processen uppgår till så höga temperaturer att tekniken skadas, men försök med optiska fibrer har visat sig kunna fungera. Det går också att separera komponenterna och lägga på själva elektroniken utanpå efter själva gjutningen. Christer Johansson från RISE berättar också att det finns tekniker som t.ex. att borra små hål i bultar för att däri kunna eftermontera sensorer. Generellt berättar Andreas Thore från Swerea att det finns två sätt att göra metall smart, antingen genom spårbarhet med taggning eller eftermontering/prägling. Andreas fortsätter med att berätta om hur det finns stora fördelar med att redan i produktens tillverkning kunna börja samla data såsom komposition och tidpunkt för
produktion. Därefter kan man under hela godsets livscykel samla data som loggas i realtid. Det gör att enorma mängder data samlas och det är där den artificiella intelligensen kommer in. Självlärande algoritmer analyserar data och ger oss nyttig information som på detaljnivå gör att preventiv service kan tillämpas, man kan lättare felsöka och byta ut aktuella komponenter.

“Det är en otroligt spännande framtid vi står inför och utvecklingen de senaste två åren har varit enorm”

Lennart Elmqvist från Swerea tillägger att det är inte bara i själva nyproduktionen av gods som smart metall kan komma till stor nytta. Kan man spåra gods går det lättare att återanvända material eftersom vi kommer kunna ha en helt annan mängd information om komposition, hur ett gods tillverkats, när den tillverkats och hur den har belastats. Det kan ge stora fördelar i miljöarbetet både gällande återvinning och reparation. Raul Carlsson berättar, att det vi ser är en massa komponenter som normalt sett inte umgås sätts samman och skapar helt nya användningsområden.

-Det är en otroligt spännande framtid vi står inför och utvecklingen de senaste två åren har varit enorm. Ett återkommande nyckelord under dagen är samarbete. För att smart gjutgods skall bli standard och kommersiellt gångbart krävs broar mellan olika specialistområden. Skolor och startups kommer med nya intressanta sätt för maskinell inlärning och den kunskapen kan användas för att göra metallbranschen i Sverige konkurrenskraftig.

-Man kan inte bortse från metallurgins utmaningar, med den kunskap som bas kan vi skapa nya fantastiska ändamål, fortsätter Raul. Med smart metall hoppas Raul på att faktiskt göra världen lite bättre. Material kan användas längre och behovet att bryta nya material minskar, vilket i sin tur reducerar miljöpåverkan vid tillverkning och transport. För att summera dagens workshop berättar Raul om hur han ser på framtiden för smart gjutgods;

-Det gäller att se till att allt gjutgods, allt metallmaterial är digitalt. Att det blir det naturliga sättet vi ser på metall.

FAKTARUTA
-Swerea är en Svensk forskningskoncern för industriell förnyelse och hållbar tillväxt.
-Swerea AB ägs gemensamt av stat och näringsliv i Sverige.
-Finansiär av Smarta Metallyftet är Vinnova.
-Det finns flera tekniker som kan tillämpas för att skapa smart gjutteknik som t.ex. DNA-märkning, optiskt teckenläsning (ORC), streckkoder eller RFID.
-På Swerea SWECAST utvecklas en demonstrator för att kunna visa på de fördelar digital spårning av gjutgods kan föra med sig.
-Smarta Metallyftet bjuder in till ytterligare två workshopstillfällen, på SKF Mekan i Katrineholm den 3 oktober och på Viktoriainsitutet, Lindholmen i Göteborg den 24 oktober.
Raul Carlsson, Swerea SWECAST
Projektledare: raul.carlsson@swerea.se