Vi minns – Gjuteriskolan med Bengt Nygren

0
799

Tiden på Skandinaviska Gjuteriskolan i Jönköping är ett kärt minne för många människor inom gjuteribranschen. Bland “gjutare”  från både Sverige, Norge och Danmark finns härliga historier och nostalgiska tillbakablickar. Skolan har för många inneburit både en gedigen utbildning, gemenskap och personlig utveckling. I detta nummer av Gjuteriet tar vi avstamp i en kommande artikelserie, där vi träffar människor som berättar om sin tid på Gjuteriskolan. Först ut att berätta om sin tid är före detta rektor Bengt Nygren.

Text: Lotta Larsby
Foto: David Elg

Vi träffar Bengt Nygren som numera är pensionär hemma i hans hus i vackra Huskvarna. Bengt arbetade 26 år på Skandinaviska Gjuteriskolan, först som lärare och sedan som rektor. Bengt beskriver tiden som den troligtvis bästa tiden han haft i hela sitt liv.

-Jag tyckte aldrig att det var tråkigt att stiga upp en måndagsmorgon och gå till jobbet. Inte en dag var den andra lik, ungdomarna hade så mycket frågor, idér och spratt för sig.

Engagemanget för just studenterna är mycket centralt i Bengts berättelser om sin tid på skolan, men även relationer med kollegor och de företag som skickade elever till utbildningen.

Till skolan i Jönköping kom, på Bengts tid, främst redan yrkesverksamma från gjuteriindustrin i Sverige, Norge och Danmark för att vidareutbilda sig. När Bengt först fick anställning i början av 1990-talet, var det Gjuteriföreningen som drev skolan. Då bekostade den hemkommun där eleven var folkbokförd hela utbildningen och dess kringkostnader. Bengt berättar att det var en stor ekonomisk fördel för de företag som var intresserade att låta vidareutbilda medarbetare, vilket gjorde att de i princip alltid hade fullt antal elever på skolan.

Utbildningen grundades redan sent 1940-tal. I den form den då fanns i, låg den på Tekniska Gymnasiet i Jönköping och eleverna fick åka till Huskvarna Gjuteri för att utföra laborationer. År 1962 byggdes Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping och i och med det en gjuteriinstitution. I samma veva flyttade Gjuteriföreningen från Stockholm ner till de nybyggda lokalerna och tog över driften av Gjuteriskolan.

Under större delen Bengt arbetade på skolan innebar utbildningen 1,5 års studier. Upplägget såg ut som följande: 8 veckor på gjuteriskolan, 6 månader på hemföretaget, 6 veckor på skolan, 6 månader på hemföretaget och sedan ytterligare 8 veckor på skolan. De perioder som eleven befann sig hemma på sin vanliga arbetsplats skulle denne arbeta med, för utbildningen relevanta, uppgifter på direktiv från skolan. Från och med 1994 var det även möjligt att efter avslutade studier avlägga gesäll. Bengt vill minnas att 164 elever valde att avlägga och klarade sin gesell på gjuteriskolan.

Under de perioderna som eleverna befann sig i Jönköping var de inackorderade i lägenheter som skolan hyrde. Bengt berättar att de hade 20-25 lägenheter i två trappuppgångar i området Råslätt i Jönköping.

-Ibland ringde vaktmästarna på Råslätt och klagade på att nu spelar dom för hög musik och danskarna röker inomhus. Då fick jag åka upp och ta dom i örat. Men det slutade nästan alltid med en trevlig fika där uppe.

Bengt minns att det välkomnande som eleverna fick när de först anlände till Jönköping var väldigt uppskattat. Som regel anlände eleverna med tåg på söndagen för att sedan börja skolan på måndagen. Trots att eleverna fått en karta för att kunna hitta till sitt boende var det många som kände sig osäkra när de kom fram. Då åkte Bengt och de hämtades  på tågstationen och såg till att de blev ordentligt inkvarterade.

-Vissa fick jag nästan vara både mamma och pappa åt. Det var några som var hemifrån för första gången, speciellt Danskarna, som gärna kunde känna sig lite vilsna.

När sen den nya gymnasiereformen kom år 2011 landade det ekonomiska ansvaret för eleverna istället på de företag som ville utbilda elever på skolan. Det innebar en markant minskning av elevantalet. Detta och att man även valde att minska utbildningens studietid från 1,5 år till 21 veckor, med endast 12 veckor av dessa förlagda på skolan, upplevde Bengt verkligen som en negativ strategi för utbildningens skull.

Innan reformen trädde i kraft berättar Bengt att både matematik, ergonomi och viss idrott stod på schemat. Dessa ämnen försvann dock när utbildningen reducerades till 21 veckor.

-Vi brukade till exempel spela fotboll ihop. Det lättade alltid upp stämningen och gjorde alla till ännu mer kompisar. Det tyckte jag var trevligt som tusan.

Utbildningen inleddes även alltid med en utbildning i hjärt och lungräddning. I en period hade de en kille från röda korset som var sköterska och dessutom väldigt duktig på att sminka. När eleverna hade gått sin utbildning förberedde sköterskan avslutningen genom att sminka ett par killar och placera ut dom i gjuteriet. En av dessa sminkade han som om en stor krok skulle ha träffat honom i huvudet och spräckt skallen. Så eleverna fick gå in för att träna på att utföra räddningsaktion på den uppsminkade killen. Men Bengt berättar.

-Men det gjorde han alldeles för bra. Ni kan tro att det såg otäckt ut! De andra vågade inte ens gå fram till honom för att det såg så äckligt och verklighetstroget ut!

När skolan hade som flest elever var de fem anställda. Då fanns förutom Bengt, Gustav  Lorenzoni, Svante Ronnerstam, en administratör och Kurt Henneko. Kurt Henneko var rektor innan Bengt tog över och Bengt skrattar när han minns historier om Kurt.

-När Gustav hade börjat här fick han skriva och lämna in utredningar för Kurt att godkänna. Då tog Kurt rapporten och medans Gustav fick stå och se på, strök Kurt i princip hela texten och skrev om den. Sådär höll det på, gång efter gång, tills Gustav en dag fick nog. Han gick in till Kurt, slängde texten på skrivbordet och sa, Här har du gubbjävel så du kan skriva om! Då tog Kurt pappret, sa till Gustav att vänta, tittade noga igenom det och sa till slut. Bra, Gustav, det här är bra, nu har du lärt dig att skriva!

Bengt kommer ihåg de allra flesta av sina elever som duktiga människor och vågar påstå att de allra flesta som gått på gjuteriskolan sitter med bra jobb och på höga positioner idag. Vissa elever och händelser kommer han såklart ihåg lite extra. Som den gången en kille bekymrat kom in till honom och berättade att han och flickvännen skulle ha barn, så han skulle behöva vara fri från studierna. Men då sa Bengt helt sonika att det skulle dom kunna lösa ändå. Så då skaffades de helt enkelt ett större boende åt eleven så att hans gravida flickvän kunde följa med till Jönköping.

-Och när det så blev dags att föda togs det en Taxi till BB, för killen hade inget körkort, men det gick bra ändå. På avslutningen var både flickvännen och den lille med!

Genom tiderna har det liksom i industrin i övrigt, varit en utmaning att få en bra könsfördelning på skolan. Men Bengt berättar stolt att de har haft ett gäng väldigt duktiga tjejer på skolan. Och det var Skandinaviska Gjuteriskolan som fick äran att utfärda första gesällbrevet till en kvinnlig student.

En av de viktigaste lärdomar som Bengt skickade med sina elever var att få lov att testa sig fram för att verkligen förstå processerna och att verkligen själva få känna efter. Han menar att det är a och o att få lov att någon gång göra fel och att det är mycket bättre att det sker i en trygg lärmiljö än när det är skarpt läge ute i produktion.

Bengt har många härliga historier att berätta, tjugosex fantastiska år är helt omöjligt att få in i en enda artikel. Bengt hade en fantastisk tid och trivdes otroligt bra med sitt jobb på Gjuteriskolan och berättar att han inte för en stund ångrar sitt karriärval.

Som han själv berättar.

-Den enda jag skulle kunna ångra är att jag inte gjorde det mycket tidigare. Men finge jag leva om livet skulle jag göra precis samma sak igen!

Om Bengt:

-Efter grundskolan gick han 3 år som lärling till verktygsfräsare på Husqvarna Bolag.
-Därefter hamnade han på gjuteriet på Husqvarna Bolag.
-Då gjuteriet brann ner flyttade Bengt till Långasjö bruk.
-Efter tiden på Långasjö bruk studerade han till Gjuteri-ingenjör På tekniska Högskolan i Jönköping.
-Efter utbildningen fick Bengt anställning på Gjuteriföreningen som lärare och så småningom rektor på Skandinaviska Gjuteriskolan.

Har du också härliga minnen från din tid på Skandinaviska Gjuteriskolan som du vill dela med dig av? Då är du hjärtligt välkommen att kontakta redaktionen på redaktor@gjuterie.se