6 snabba med Christian Karlsson

0
207
Foto: Erik Nygren / eriknygren.com

Han har nästan uteslutande jobbat inom den svenska gjuterinäringen. I september i år valdes Christian Karlsson till ordförande i Sveriges Gjuteritekniska förening. Nu ska han få den yngre generationen att engagera sig i föreningen men han vill också skapa digitala plattformar för att synas och höras.

  • Namn: Christian Karlsson
  • Aktuell som: Nyvald ordförande i Sveriges Gjuteritekniska förening och AB Gjuteriinformation.
  • Ålder: 42 år
  • Bor: Alvesta
  • Familj: Fyra barn mellan 4-11 år
  • Intressen: Familjen och vänner, jag har alltid haft ett stort intresse för jobbet, tränar gärna löpning när jag hinner och klämmer gärna in en hockeymatch med favoritlaget IF Troja/Ljungby.

Intervju: Sofia Öggesjö, Foto: Erik Nygren

Viktigast av allt är att vi oavsett ålder har engagerade och aktiva medlemmar i föreningen.

Fråga 1: Vad har du för bakgrund?

I grunden är jag utbildad undersköterska men jag jobbade bara en sommar med det sen började jag min bana på Alvesta gjuteri 1994. Jag fick då möjlighet att gå Skandinaviska gjuteriskolan och blev gjutargesäll. Sen flyttade jag till Halmstad och Lundgrens gjuteri där jag blev gjuterichef. Efter ett tag flyttade jag hemåt igen och 2006 började jag min anställning här på Älmhults gjuteri som produktionschef och sedermera som platschef.

Fråga 2: Vad gör du idag?

Jag är platschef på Älmhults gjuteri som ingår i den svenska gjuterigruppen Holsbygruppen, där AB Holsbyverken är moderbolag. Gruppen består av 2 gjuterier, ett tradingbolag, ett bearbetningsbolag samt ett konsultbolag. Sen jag kom hit 2006 har vi utvecklat Älmhult och försökt hitta ett vinnande koncept för oss. Det är en krympande bransch och då gäller det att utveckla nya sätt att fortsätta vara lönsamma på. Vi är idag 25 anställda och 18 inhyrda, tydliga och konkreta mål är viktigt för alla verksamheter, engagerade och motiverade medarbetare är andra grundbultar.

Fråga 3: Varför har du valt att tacka ja till de här uppdragen?

Jag har sett det som har hänt de senaste åren och det är en tuff tillvaro för företagen. Jag vill jobba för att branschen ska leva vidare och då tror jag på att man ska engagera sig. Jag har suttit i styrelsen i många år och jag har alltid tyckt, haft funderingar och tankar så det blev ganska naturligt att tacka ja när jag fick frågan.

Nu gäller det att fundera över hur föreningen ska se ut framåt och plocka fram den yngre generationen. Att hitta en balans mellan den trygghet och kunskap som finns men även få in ungdomarna i det för de lyser idag med sin frånvaro. Viktigast av allt är att vi oavsett ålder har engagerade och aktiva medlemmar i föreningen.

Fråga 4: Kommer det att ske några förändringar i Gjuteritekniska föreningen?

Vi måste bli bättre på vår kommunikation till medlemmarna. Det kan handla om både mer fysisk närvaro genom att vi kommer ut till företagen men även att vi måste använda oss mer av de digitala plattformarna, så som hemsidor och sociala medier. Vi behöver öka deltagandet vid våra olika sammankomster, ett sätt är att vidareutveckla och skapa attraktiva möten på t ex årskongressen och respektive avdelningsmöten och då gäller det att även hitta nya sätt att nå ut till medlemmarna.

Fråga 5: Varför ska man vara medlem i Sveriges Gjuteritekniska förening?

Gjuteritekniska har idag ca 900 medlemmar vilket är ett fantastiskt nätverk i en liten bransch. Det är en förening som har en oerhörd rutin och där vi hjälper varandra med olika frågor. Vi har möjlighet att åka på arrangerade resor i form av olika konferenser där man inte bara tittar på en fin utställning utan även skaffar sig nya nätverk med folk från olika företag. Det är en väldigt fin anda och kamratskap inom föreningen.

Fråga 6: Kommer det att ske några förändringar när det gäller styrelsen för Gjuteriinformation, alltså tidningen Gjuteriet?

Jag har varit med några år i tidsskriftstyrelsen och vi har påbörjat en ny resa nu och lyft många nya frågor. Vi har anställt en redaktör, Elisabeth Anderberg, som kommer att börja från och med årsskiftet. Frågan angående digitalisering av tidningen kommer att bli en viktig bit och det är en klar målsättning att den ska bli det. När det gäller finansieringen måste vi hitta annonsörer som vill vara med och synas i tidningen därför är det viktigt att tidningen fortsatt är så bra som den är idag men att den också finns på fler, nya plattformar. Vi har varit väldigt nöjda med hur tidningen har skötts fram till nu men det blir spännande att följa utvecklingen framöver och jobba mer med de digitala frågorna.

Lämna en kommentar

Skriv in din kommentar
Var vänlig öämna ditt namn