Prata mer om legeringsutveckling

0
2149

För att kunna matcha krav både från myndigheter och marknaden så måste branschen lägga mer tid på att lära sig mer om legeringsutveckling.

Det menar Cato Merelid på Swerea Swecast som arbetat länge med legeringsfrågor.

Text och foto: Elisabeth Anderberg

Cato Merelid har nyss kommit tillbaka till Swerea Swecast efter att ha arbetat ute i industrin under 15 år. Han har många års erfarenhet av legeringsutveckling främst inom mässingslegeringar och han står tillsammans med Jan Nilsson bakom ett patent där de upptäckte hur man kan skapa en bättre metall och sammansättning för korrosionsresistens. Alltså enkelt beskrivet, hur man fick mässingen att inte rosta lika mycket.

– Innovationen vi fick patent på heter – Förbättrade mekaniska egenskaper och skärbarhetsförbättring. Kort handlade det om att vi upptäckte att en viss kombination av grundämnen gör mässing mindre korrosionskänslig, berättar han.

– Att halterna av vissa grundämnen sedan ligger lägre än tidigare nivåer är till fördel i den toxikologiska debatten men även inom långsiktig hållbarhet vilket var viktigt från allra början att sträva mot.

Cato Merelid har även arbetat med internationell standardisering inom legeringar.

– En legering har ett materialtekniskt syfte som kan vara olika beroende på många faktorer. Det finns många företag som tillverkar artiklar på en legering som är inom specifikation och i enlighet med standard men standarden för kemisk sammansättning är ganska vid som kanske inte alltid är det bästa för slutprodukten. Ska vi ligga i framkant och våga erövra ny mark så kan vi inte nöja oss med good enough, säger han.

“Ska vi ligga i framkant och våga erövra ny mark så kan vi inte nöja oss med good enough”

När ett företag hanterar en förfrågan tycker Cato Merelid att man ska ha ett mera kritiskt förhållningssätt. Klarar tillverkaren, materialet och produkten av alla krav som ställs?

– Kunderna vill, i de allra flesta fall, ha det bästa priset de kan få men eftersom grundämnen på något sätt kostar så finns risken att materialet levereras i en mindre lyckosam sammansättning men fortfarande inom specifikation. Det är inte långsiktigt hållbart att börja kompromissa för att kunna hålla priserna nere. Där måste en ökande medvetande grad hos företagen som tar sig an ett jobb vara tydliga mot kunden och berätta att vi kan göra detta billigare, men då kanske materialet inte håller lika länge. Samtidigt faller det tillbaka på produktens behov.

När det handlar om mässingsprodukter så kommer de ofta i kontakt med vatten. Vatten är ett förhållandevis aggressivt media berättar Cato Merelid. Det är skillnader på vatten och vatten beroende på vad det mera innehåller och hur detta påverkar mässingsprodukten. Beroende på vart produkten ska monteras så påverkar detta vilken typ av legering man behöver välja för att funktionen på produkten skall vara ”good enough”.

Det ställer också krav på ett bra samarbete mellan gjuteri, konstruktör och inköp. Att alla förstår varandra helt enkelt.

“Om alla är dopade så springer alla fort, men om alla slutar att dopa sig så går det lite saktare men det blir mer hållbart i längden”

Enligt de miljökrav som kom 2016 så ska man arbeta för att minska mängden bly i legeringen. Detta gör att man behöver öka mängden koppar & Zink som i sin tur påverkar materialpriset.

– Men det innebär också att produktionen, med givna förutsättningar, påverkas eftersom vi fortfarande håller på att utveckla och lära oss att få till en bra gjutning och bearbetning med mindre bly i mässingen.

– Det är också svårare att borra och svarva vilket bidrar till större verktygsslitage med den typen av verktyg som tidigare använts, säger Cato Merelid.

Men han gör en jämförelse med doping. Om alla är dopade så springer alla fort, men om alla slutar att dopa sig så går det lite saktare men det blir mer hållbart i längden.

– Nu vill jag inte jämföra bly med doping. Men vi får kanske acceptera att under en utvecklingsperiod så kommer det att gå lite långsamare för att få en hållbarhet för framtiden.

Det handlar inte bara om gjuteribranschen som måste anpassa sig menar han. Det är en hel kedja av branscher. De som tillverkar bearbetningsverktyg måste anpassa sig efter en ny typ av legering, de som tillverkar maskiner och utrustning och så vidare.

Att vi går mot en ny tid av legeringar är inget man behöver sia om. Det är politiska beslut som är tagna. Nu handlar det om att branschen ska kunna anpassa sig efter dessa beslut, att implementera materialen på marknaden och få mer kunskap kring det hur det påverkar produktionskedjan.

– Och då måste vi prata mer om strategisk legeringsutveckling och företagsledningar måste vara tydliga med sina mål när de tänker genomföra förändringarna och inte heller glömma bort att investera i ändamålsenliga maskiner.