Debattartikel av Diana Bogic, generalsekreterare Svenska Gjuteriföreningen
När Baettr i Guldsmedshyttan stänger portarna i höst går en snart 600 år lång industrihistoria i graven. Företaget har bedrivit verksamhet sedan 1400-talet. Nu försvinner 130 arbetstillfällen från bygden, och med dem en unik kompetens som tagit generationer att bygga upp. Det är en lokal tragedi, men också en nationell varningsklocka.
Det som sker i Guldsmedshyttan är inte en isolerad händelse. Det är ett symptom på ett växande strukturellt problem för svensk industri: när kostnadspress och kortsiktiga konkurrensvillkor tillåts styra riskerar vi att förlora både arbetstillfällen, innovationskraft och förmågan att delta i klimatomställningen.
En ryggrad i svensk industri
Den svenska gjuteriindustrin består av omkring 100 företag och sysselsätter cirka 6 000 personer. Tillsammans producerar de 300 000 ton gjutgods varje år, allt från motorblock till avancerade komponenter i vindkraftverk och elbilar. Cirka 70 procent av produktionen går till fordonsindustrin, men även energisektorn, verkstadsindustrin och byggbranschen är beroende av gjutna komponenter.
Svenska gjuterier står för exportvärden på flera miljarder kronor och är en central länk i värdekedjor som bygger både vår välfärd och vårt klimatledarskap. Att denna sektor tvingas utomlands är därför inte bara en industrifråga, det är en samhällsfråga.
Baettr-fallet visar hur snabbt även djupt rotade företag kan slås ut när förutsättningarna blir för svåra. Svensk gjuteriindustri står just nu inför fyra särskilt allvarliga risker:
1. Avindustrialisering genom lågkostnadskonkurrens
När produktion flyttas till länder med lägre kostnader försvinner arbetstillfällen och kompetens från Sverige. Men vi importerar samtidigt koldioxidutsläpp och blir beroende av andra länders leveranskedjor.
2. Energikostnader och effektförsörjning
Gjuterier är elintensiva. Energipriskrisen 2022–2023 slog stenhårt. Trots temporära elstöd saknas långsiktiga lösningar för stabila och konkurrenskraftiga villkor.
3. Tillståndsprocesser som hindrar investering och utveckling
Dagens tillståndsprocesser präglas av långa handläggningstider, komplexa krav och bristande förutsägbarhet. Det hämmar investeringar och utveckling.
4. Kompetensbrist
Färre unga söker sig till industrin. Utbildningssystemet hänger inte med och branschens kompetensförsörjning försvåras.
Politiken kan inte stå passiv
Om vi accepterar utvecklingen ser vi framför oss fler nedläggningar, utflyttning av produktion och förlorad konkurrenskraft. Men det behöver inte bli så. Sverige har chansen att göra gjuteribranschen till en motor för både industripolitik och grön omställning. Det kräver dock en aktiv politik som ser värdet av att behålla produktion i landet.
Jag vill därför rikta tre konkreta uppmaningar till regeringen och riksdagen:
1. Säkra långsiktiga och tydliga energivillkor
Undantag från energiskatt för metallurgiska processer finns redan i dag, men regelverket är otydligt och tillämpningen osäker för delar av gjuteriprocessen. Staten måste förtydliga och garantera att undantaget gäller hela den energiintensiva produktionen, från smältning till värmehållning, och samtidigt skapa långsiktiga villkor för elpriser och effekttillgång. Här finns nu en möjlighet: EU har öppnat för riktade elstöd till elintensiva industrier. Det är positivt, men det kräver att regeringen agerar och omsätter möjligheten i konkret politik. Industrin behöver stabilitet, inte kortsiktiga stöd, för att kunna konkurrera och investera i framtiden.
2. Investera i kompetens och utbildning
Regeringen måste ta ett långsiktigt grepp om industrins kompetensförsörjning. Det handlar både om att stärka STEM-utbildningar på gymnasie- och högskolenivå, och om att skapa nya modeller för fortbildning av yrkesverksamma i nära samarbete med företagen. Industrin behöver stöd i att vidareutveckla sin personal i takt med att ny teknik, automation och hållbarhetskrav växer fram. Kompetens är minst lika avgörande som kapital för att svensk gjuteriindustri ska klara konkurrensen.
3. Stimulera innovation och klimatsmarta investeringar
Svenska gjuterier ligger långt framme i återvinning av metall och i effektiv resursanvändning. Men för att klara EU:s klimatkrav och samtidigt hålla kostnaderna nere krävs investeringar i digitalisering, automation och nya processer. Staten bör erbjuda investeringsstöd och innovationsprogram riktade mot klimatsmart gjuteriindustri, på samma sätt som batteriindustrin och vätgasprojekt fått stöd.
För att underlätta för framtida investeringar behöver regeringen gå vidare med förslagen om en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess för att ge företagen enklare, snabbare och mer förutsägbara villkor.
Sverige måste välja framtid – och robust försörjning
Vi står inför ett vägval. Antingen låter vi företagen långsamt flytta ut, en ort i taget, tills kompetensen är borta och Sverige reduceras till enbart en marknad för importerade komponenter. Eller så väljer vi att investera i vår egen industris framtid: i jobb, exportintäkter, klimatsmarta lösningar och lokal tillväxt.
Det handlar inte bara om arbetstillfällen. Gjutgods är en strategisk nyckelkomponent i allt från fordon och energianläggningar till försvarsmateriel. Utan en stark inhemsk gjuteriindustri blir vi sårbara och beroende av importer från länder där både leveranskedjor och klimatavtryck är osäkra.
Baettrs nedläggning i Guldsmedshyttan är en tragedi, men den kan också bli en väckarklocka. Om politiken vågar agera nu kan vi fortfarande rädda och utveckla en bransch som byggt Sverige starkt i hundratals år och som fortfarande kan vara en motor för framtiden och en garant för robust försörjning.
Diana Bogic, generalsekreterare Svenska Gjuteriföreningen
