Metalliska Materials sista programkonferens – finalen på en lång satsning

0
503

Den 11 mars 2026 samlades branschen på Lidingö för Metalliska Materials trettonde och sista programkonferens. Därmed markerades avslutningen på en 12 år lång nationell satsning där svensk metallindustri utvecklats genom innovation, samverkan och ett målmedvetet arbete. Programmet har samlat aktörer från hela värdekedjan inom stål, aluminium och gjutna metaller med målet att stärka Sveriges konkurrenskraft och driva en hållbar utveckling framåt.

Tidningen Gjuteriet följde konferensen digitalt och presenterar här ett axplock från den första dagens program.

Text: Lotta Larsby

Programkontoret, med Gert Nilson, programchef för Metalliska material på Jernkontoret tillsammans med kollegorna Lotta Sörlin, biträdande programchef och Rasmus Östlund, projektkoordinator, inledde med att blicka tillbaka på en resa som i grunden har förändrat svensk metallindustri. Från en start präglad av finanskris och global konkurrens har fokus successivt flyttats mot kvalitet, innovation och värdeskapande. Med över 250 projekt och mer än 400 involverade parter har nya arbetssätt vuxit fram där samverkan och gemensamma forskningsfrågor blivit centrala. Samtidigt betonades att det långsiktiga värdet ligger i de nätverk och strukturer som byggts upp och som nu behöver tas vidare.

Denna bild förstärktes i en efterföljande panel där Patrik Ölund, forsknings- och utvecklingschef på Ovako, Lars-Inge Arwidsson vd på Svenskt Aluminium och Diana Bogic, vd på Svenska Gjuteriföreningen, delade sina erfarenheter i en panel. Samverkan, öppnare värdekedjor och ökad tillgänglighet för små och medelstora företag lyftes som tydliga resultat. Även kompetensförsörjningen pekades ut som en avgörande framtidsfråga och behovet av att göra branschen mer attraktiv betonades.

Frågan om samverkan mellan industri och akademi fördjupades av Jonas Gurell, forskningschef från Jernkontoret, som presenterade resultaten från projektet MARS ( Manufacturing Architecture for Resilience and Sustainability). Han lyfte en central utmaning i hur samverkan faktiskt genomförs i praktiken.

– Det står i högskolelagen att man ska nyttiggöra sin forskning, men det sägs inte så mycket om hur det här ska göras.

 

Studien visar att drivkrafterna skiljer sig mellan industri och akademi men att personliga relationer ofta är avgörande för att bygga långsiktiga samarbeten. Samtidigt innebär detta en sårbarhet när nyckelpersoner försvinner. Även internationaliseringens konsekvenser lyftes, där minskad andel svenska studenter påverkar kompetensförsörjningen. Jonas lyfte även hur viktigt det är att attrahera studenter från andra länder snabbt för att de inte ska lämna Sverige efter sina studier. 

Med blicken riktad framåt presenterade Joakim Appelqvist, vice vd på IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien) ett visionsarbete med sikte på 2035. Ambitionen är att stärka Sverige som teknik- och innovationsland.

– Vi försöker sätta ett paraply över mycket av IVAs verksamhet och peka ut en riktning för Sverige som teknik- och innovationsland.

Även forskningens roll i samhället lyftes av Christer Nylander, utredare av folkbildningspolitiken, tidigare riksdagsledamot, som betonade vikten av kunskap i en tid präglad av snabba förändringar:

– Vi har gått från en tid där man såg upp till auktoriteter för att de var auktoriteter, till en tid där vi ifrågasätter alla auktoriteter, ibland på lös grund. Nu måste vi komma till en ny fas där vi lyssnar på auktoriteter för att de kan saker. De har förtjänat sin auktoritet, inte ärvt den.

Från policy till konkreta satsningar fortsatte programmet med Swedish Metals and Minerals nya färdplan, presenterad av Charlotte Andersson, professor på LTU, och Gert Nilson, Jernkontoret. Med ett växande behov av metaller och mineraler och ett fortsatt importberoende lyftes färdplanen som ett viktigt verktyg för en hållbar och resilient försörjning. Gert betonade ett tydligt fokus:

– I Swedish Metals and Minerals medverkar man i den utsträckning man kan bidra till missionen. Det är det som är syftet, inte att du ska bli bättre i sig. Vi kommer inte att anpassa oss till var och ens behov, utan vi kommer att fokusera på vad som krävs för att nå missionen.

 

Industrins omställning konkretiserades ytterligare genom Mikael Johansson, industriutvecklingschef på Volvo Powertrain, som presenterade satsningen Space Carbon Smart Factory. Projektet syftar till att minska koldioxidutsläpp och samtidigt stärka konkurrenskraften.

– Det stora är att ställa om smältverket. Vi kommer gå från våra kupolugnar till elektriska ugnar, när vi har säkrat grön el för det. Vi kommer att gå ifrån gasol och istället använda en kombination av el och vätgas för att torka och underhålla våra skänkar.

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar lyftes därefter av Erik Hallin, Head of AI på Ferdman Digital Solutions, som betonade att de största hindren ofta är organisatoriska.

– Det handlar om att du ska ha kompetens att beskriva vad det är du vill att någon annan ska bygga. Att kunna formulera tydliga krav är avgörande för att tekniken ska lösa rätt problem och skapa verkligt värde.

Från digitalisering till materialutveckling beskrev Eva Petursson, forskningschef och Linda Bäcke, senior specialist inom produktutveckling, båda från SSAB företagets omställning till fossilfri stålproduktion. Teknikutvecklingen går hand i hand med avancerad forskning vilket Linda menade innebär att det behöver gå att beskriva vad som händer i processen på en detaljerad nivå.

Avslutningsvis presenterade Eva Blixt, Jernkontoret, tillsammans med Jill Sundberg och Tova Jarnerud Örell, båda från Swerim, arbetet inom INCITE och projektet Impact Insight. De visade hur svenska aktörer på kort tid stärkt sin position i EU:s industriella omställningsarbete och betonade vikten av fortsatt engagemang för att påverka framtida regelverk.

Konferensens första dag avslutades med att nyckelpersoner avtackades på scen. Sammantaget präglades dagen av både reflektion och framåtblick, där erfarenheterna från Metalliska Material nu tar form som en grund för kommande satsningar. Samverkan, kunskap och innovationskraft framstår fortsatt som avgörande för att svensk metallindustri ska stå stark i en föränderlig omvärld.